Faktabank
Artikel 05:S4 Skriv ut

Utdelning i fåmansföretag

Vid utdelning på kvalificerade andelar i Fåmansföretag gäller speciella regler (de s k 3:12-reglerna) som i vissa fall innebär att utdelning som överstiger s k normalutdelning ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det är inga socialavgifter på tjänstebeskattad utdelning.

Observera att utdelning på kvalificerade andelar beskattas det kalenderår då bolagsstämman beslutar om utdelningen (oavsett vilket räkenskapsår utdelningen hör till).

Följande regler gäller från och med från 1 januari 2006 (taxeringen 2007).

Skatt på gränsbelopp - 20%

Skatten på normalutdelning (dvs utdelning inom gränsbeloppet) är 20% (genom en kvotering till 2/3).

Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Några socialavgifter ska dock inte betalas på tjänstebeskattad utdelning.

Från och med beskattningsåret 2009 får årets gränsbelopp enbart tillgodoräknas den som äger andelarna vid årets ingång. Den som köper andelar kan alltså inte nyttja gränsbeloppet för köpeåret.

Gränsbeloppet

Årets gränsbelopp kan beräknas enligt något av följande två sätt:

  1. Gränsbelopp enligt schablonregeln (förenklingsregeln) eller
  2. Gränsbelopp bestående av en räntebaserad del och en lönebaserad del (huvudregeln).

Till detta får sparad utdelning läggas till när det totala gränsbeloppet beräknas, se Sparad utdelning nedan.

Schablonregel

Enligt schablonregeln (förenklingsregeln) får årets gränsbelopp från och med beskattningsåret 2012 sättas till 275% av inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret (250% beskattningsåren 2009 till 2011, 200% beskattningsåren 2007 och 2008, samt 150% beskattningsåret 2006).

Schablonbeloppet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

Beskattningsår Schablonbelopp
2020 177 100 kr
2019 171 875 kr
2018 169 125 kr
2017 163 075 kr

Observera att schablonregeln inte kan kombineras med löneunderlaget. Ägare som vill tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning måste använda sig av huvudregeln istället.

Från och med beskattningsåret 2012 får personer som äger kvalificerade andelar i flera fåmansföretag bara använda schablonregeln för andelar i ett enda företag.

Räntebaserad utdelning

Den räntebaserade delen är omkostnadsbeloppet (vid årets ingång) multiplicerat med den s k klyvningsräntan som är SLR + 9 procentenheter.

Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattningsåret (utdelningsåret).

Beskattningsår Klyvningsränta
2019 9,51
2018 9,49

Omkostnadsbeloppet kan indexuppräknas för andelar som anskaffats före 1990 (se Fåmansföretag - Utdelningsutrymme). För andelar som anskaffats före 1992 kan omkostnadsbeloppet beräknas utifrån företagets egna kapital 1992 (kapitalunderlaget tax 1993).

Från och med beskattningsåret 2012 ska omkostnadsbeloppet minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Med varaktigt menas att tillskottet bör vara tänkt att användas i företaget under minst två år.

Lönebaserad utdelning

Från och med beskattningsåret 2014 (deklarationen 2015) är den lönebaserade delen av gränsbeloppet 50% av hela löneunderlaget. För beskattningsåret 2013 var den lönebaserade delen av gränsbeloppet 25% av hela löneunderlaget, plus 25% av den del av löneunderlaget som överstiger 60 inkomstbasbelopp.

Löneunderlaget består av alla kontanta löner, dvs även ägarlöner, kalenderåret före beskattningsåret. Observera att förmåner inte får räknas med.

Om företaget har flera ägare ska det lönebaserade utdelningsutrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

Från och med beskattningsåret 2012 får enbart ersättningar som betalats ut under den tid som en andel ägts räknas in i löneunderlaget.

Löneunderlag fr o m beskattningsåret 2014 Gränsbelopp (lönebaserad del)
hela löneunderlaget 50%

Under beskattningsåren 2007-2013 var den lönebaserade delen av gränsbeloppet 25% av hela löneunderlaget plus 25% av den del av löneunderlaget som översteg 60 inkomstbasbelopp (3 276 000 kr beskattningsåret 2013, löner utbetalda under 2012). Beskattningsåret 2006 var den lönebaserade delen 20% av hela löneunderlaget plus 30% av den del av löneunderlaget som översteg 60 inkomstbasbelopp (2 598 000 kr för löner utbetalade under 2005).

Beskattningsåret 2006 skulle löneunderlaget minskas med 10 inkomstbasbelopp (433 000 kr för löner utbetalade under 2005). Från och med beskattningsåret 2007 (taxeringen 2008) görs inte något avdrag med 10 inkomstbasbelopp, utan löneunderlaget får beräknas från första kronan.

Spärreglerna

För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning ska ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön som motsvarar minst

  • 6 inkomstbasbelopp plus 5% av företagets kontanta lönesumma (inklusive skattepliktiga kostnadsersättningar), eller
  • 9,6 inkomstbasbelopp (10 IBB till och med beskattningsåret 2015, dvs för löner utbetalda under 2014).

Till och med beskattningsåret 2008 var det högsta lönekravet 15 IBB.

Vid beräkningen används inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. För utdelningsberäkning för beskattningsåret 2019 används alltså inkomstbasbeloppet för 2018, dvs 62 500 kr.

Gränsbelopp för år Löner utbetalda år Inkomstbasbelopp Spärrlönetak vid totala löner på
2020 2019 64 400 kr 618 240 kr 4 636 800 kr
2019 2018 62 500 kr 600 000 kr 4 500 000 kr
2018 2017 61 500 kr 590 400 kr 4 428 000 kr

Om de totala lönerna i företaget understiger ovanstående används följande formel för beräkningen av spärrlönen:

6 IBB + 0,05 x totala löner

Gränsbelopp för år 6 IBB
2020 386 400 kr
2019 375 000 kr
2018 369 000 kr
I kalkylen Beräkning av kapitalvinst och utdelning i fåmansföretag kan du beräkna spärrlönen för fåmansdelägare.

Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2019 (gränsbelopp för 2020):

Totala löner Spärrlön     Lönebaserat utrymme
406 737 kr 406 737 kr* 203 368 kr
700 000 kr 421 400 kr 350 000 kr
1 000 000 kr 436 400 kr 500 000 kr
2 000 000 kr 486 400 kr 1 000 000 kr
3 000 000 kr 536 400 kr 1 500 000 kr
4 000 000 kr 586 400 kr 2 000 000 kr
*(6 x 64 400)/0,95 = 406 737 kr, dvs den absolut lägsta spärrlönen 2019.

Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2018 (gränsbelopp för 2019):

Totala löner Spärrlön     Lönebaserat utrymme
394 737 kr 394 737 kr* 197 368 kr
700 000 kr 410 000 kr 350 000 kr
1 000 000 kr 425 000 kr 500 000 kr
2 000 000 kr 475 000 kr 1 000 000 kr
3 000 000 kr 525 000 kr 1 500 000 kr
4 000 000 kr 575 000 kr 2 000 000 kr
*(6 x 62 500)/0,95 = 394 737 kr, dvs den absolut lägsta spärrlönen 2018.

Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2017 (gränsbelopp för 2018):

Totala löner Spärrlön     Lönebaserat utrymme
388 422 kr 388 422 kr* 194 211 kr
700 000 kr 404 000 kr 350 000 kr
1 000 000 kr 419 000 kr 500 000 kr
2 000 000 kr 469 000 kr 1 000 000 kr
3 000 000 kr 519 000 kr 1 500 000 kr
4 000 000 kr 569 000 kr 2 000 000 kr
*(6 x 61 500)/0,95 = 388 422 kr, dvs den absolut lägsta spärrlönen 2017.

Kapitalandelskrav

Från och med beskattningsåret 2014 får lönebaserat utrymme bara beräknas av delägare som äger en andel som motsvarar minst 4% av kapitalet i företaget. Närståendes innehav får inte räknas med. Kravet ska vara uppfyllt vid beskattningsårets ingång, dvs 1 januari 2016 vid beräkning av gränsbelopp för beskattningsåret 2016.

Tak för lönebaserat utrymme

Från och med beskattningsåret 2014 får det lönebaserade utrymmet uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning från bolaget under året före beskattningsåret.

Dotterföretag

Vid beräkning av spärrlön och löneunderlag får även ersättningar från dotterföretag till fåmansföretaget räknas med. Med dotterföretag menas från och med beskattningsåret 2014 enbart företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50% av kapitalet.

För att ett handelsbolag (eller en utländsk delägarbeskattad juridisk person) ska räknas som dotterföretag krävs från och med beskattningsåret 2014 att bolaget, direkt eller indirekt, är helägt (100%).

Sparad utdelning

Om ägaren tar ut utdelning som understiger gränsbeloppet (kanske ingen utdelning alls) ett visst år sparas beloppet till kommande år och får räknas upp med en speciell uppräkningsränta. Uppräkningsräntan för sparad utdelning (dvs sparade gränsbelopp från tidigare år) är SLR + 3 procentenheter.

Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattningsåret.

Beskattningsår Uppräkningsränta
2019 3,51
2018 3,49

I kalkylen Beräkning av kapitalvinst och utdelning i fåmansföretag kan du beräkna kapitalvinst, gränsbelopp och spärrlön för fåmansdelägare.

Takregel

Från och med beskattningsåret 2012 gäller en takregel som innebär att om ägaren och närstående till denne under ett år tar ut utdelning på sammanlagt mer än 90 inkomstbasbelopp (5 625 000 kr år 2018 och 5 796 000 kr år 2019), ska den del av utdelningen som överstiger detta belopp beskattas i inkomstslaget kapital istället för tjänst. Skattesatsen för denna överutdelning är 30%.

Sparat lättnadsbelopp

Den som hade ett sparat lättnadsbelopp (skattefri utdelning) när de nya fåmansreglerna infördes 1 januari 2006 fick utnyttja detta belopp under beskattningsåren 2006-2010, antingen som skattefri utdelning eller som skattefri del av kapitalvinst.

Se även Utdelning i fåmansföretag t o m tax 2006, Kapitalvinst - fåmansföretag, Utdelning och kapitalvinster i onoterade företag och Fåmansföretag.

Begränsad tillgång

BL Info Online är en betaltjänst från Björn Lundén Information AB.

Denna artikel har delats med dig och du kan därmed läsa artikeln i sin helhet. Du har dock begränsad tillgång till övriga delar av tjänsten.

Du som redan har tillgång kan gå till inloggningssidan.

Köp tjänsten

Klicka här för att köpa tjänsten i vår webbutik. Efter köpet får du direkt tillgång till tjänsten.

Prova gratis

Prova tjänsten inklusive vår nyhetspärm och vår frågeservice gratis i en månad. Läs mer