Beslut
Artikel 15:281 2015-11-26 Skriv ut

Budgetpropositionen beslutad

Riksdagen har tagit beslut om sänkt jobbskatteavdrag vid höga inkomster, sänkt skatt för pensionärer, slopat avdrag för pensionssparande och slopat avdrag för förvaltningskostnader mm.

Sänkt skiktgräns

Skiktgränserna räknas varje år upp med konsumentprisindex (KPI) plus två procentenheter. Beloppen fastställs av regeringen och avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Enligt nuvarande regler skulle det innebära att den nedre skiktgränsen för 2016 skulle bli 437 000 kr, och den övre 625 800 kr.

Riksdagen har nu beslutat att någon uppräkning av den nedre skiktgränsen inte ska göras för 2016. Detta innebär att den nedre skiktgränsen blir 430 200 kr. Beräkningen av den övre skiktsgränsen för 2016 ändras inte.

Beslutet innebär följande skiktgränser och brytpunkter för beskattningsåret 2016:

1 2
Skiktgräns 430 200 kr 625 800 kr
Brytpunkt 443 200 kr 638 800 kr

Regeringen kommer att återkomma med ett förslag om att uppräkningen av den nedre skiktgränsen för beskattningsåret 2017 ska göras med KPI plus en procentenhet.

Avtrappning av jobbskatteavdraget

Riksdagen har beslutat att jobbskatteavdraget ska trappas av med 3% vid arbetsinkomster på ca 600 000 kr/år (50 000 kr/månad). Det innebär att man inte får något jobbskatteavdrag alls på arbetsinkomster som överstiger ca 123 000 kr/månad 2016.

Arbetsinkomst/år Jobbskatteavdrag enligt förslag Minskning
700 000 kr 23 375 kr – 3 006 kr
900 000 kr 17 375 kr – 9 006 kr
1 100 000 kr 11 375 kr – 15 006 kr
1 300 000 kr 5 375 kr – 21 006 kr
1 500 000 kr 0 kr – 26 381 kr

Personer som har årsarbetsinkomster på högst 600 000 kr får alltså oförändrat jobbskatteavdrag.

Avtrappningen ska även gälla personer som har fyllt 65 år, men då ska gränsen för slopat jobbskatteavdrag gå vid ca 133 000 kr/månad. Jobbskatteavdraget för dessa personer blir:

  • 20 % av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr plus
  • 5% av arbetsinkomsten mellan 100 000 kr och 300 000 kr.
  • Minus 3% av arbetsinkomsten över 600 000 kr.

Jobbskatteavdraget kan dock inte bli negativt.

Sänkt skatt för pensionärer

Sedan 2009 finns ett förhöjt grundavdrag för pensionärer (från det år man fyller 66). Riksdagen har beslutat att detta grundavdrag höjs så att skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomster och pension försvinner för inkomster upp till ca 120 000 kr/år. Det förhöjda grundavdraget förstärks också något för pensionärer med inkomster upp till ca 240 000 kr/år.

För en garantipensionär innebär ändringen en skattesänkning med ca 1 400 kr – 2 300 kr per år beroende på civilstånd och kommunalskattesats.

För inkomster upp till 120 000 kr/år är skattesänkningen ca 1 800 kr – 3 400 kr per år. På inkomster över ca 240 000 kr blir skattesänkningen 0 kr.

Slopat avdrag för pensionssparande

Riksdagen har beslutat att avdraget för privat pensionssparande med ett fast belopp på 1 800 kr slopas. Anställda som helt saknar pensionsrätt i anställningen eller skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet ska även fortsättningsvis få göra avdrag enligt den så kallade 35%-regeln.

För att göra det lättare att avveckla små sparanden höjs beloppsgränsen för återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonton, utan Skatteverkets medgivande, till ett prisbasbelopp (44 300 kr 2016).

Avdrag för förvaltningsutgifter slopas

Enligt dagens regler får man göra avdrag för förvaltningsutgifter (i inkomstlaget kapital) till den del utgifterna överstiger 1 000 kr. Riksdagen har nu beslutat att avdragsrätten för förvaltningsutgifter slopas helt.

Slopad skattereduktion för gåvor

Enligt nuvarande regler kan fysiska personer under vissa förutsättningar få en skattereduktion för gåvor till allmännyttig ideell verksamhet (se 11:281). Denna skattereduktion slopas från och med 1 januari 2016.

Höjd skatt på ISK och kapitalförsäkring

Investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring är skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning. Förutom detta, så har den kraftigt fallande statslåneräntan (SLR) gjort sparformerna ännu mer gynnade.

Enligt dagens regler beräknas schablonavkastningen (underlaget för avkastningsskatt) genom att kapitalunderlaget multipliceras med SLR 30 november året före beskattningsåret.

Riksdagen har beslutat att schablonavkastningen ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med SLR + 0,75 procentenheter. För att inte beskattningen ska bli för låg, ska schablonavkastningen dock beräknas till lägst 1,25% av kapitalunderlaget.

Investeraravdrag till oberoende förvärvare

Reglerna gällande investeraravdrag (se Investeraravdrag i Faktabanken) behöver anpassas till EU-kommissionens nya riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar.

Riksdagen har därför beslutat att investeraravdrag endast ska få göras av oberoende förvärvare. För att räknas som oberoende får investeraren (eller någon närstående) varken direkt eller indirekt vara eller ha varit delägare i det företag investeringen gäller. Begränsningen gäller under förvärvsåret och de två föregående åren.

Ikraftträdande

Reglerna träder i kraft 1 januari 2016.

Regeringens prop. 2015/16:1, Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU1

Begränsad tillgång

BL Info Online är en betaltjänst från Björn Lundén Information AB.

Denna artikel har delats med dig och du kan därmed läsa artikeln i sin helhet. Du har dock begränsad tillgång till övriga delar av tjänsten.

Du som redan har tillgång kan gå till inloggningssidan.

Köp tjänsten

Klicka här för att köpa tjänsten i vår webbutik. Efter köpet får du direkt tillgång till tjänsten.

Prova gratis

Prova tjänsten inklusive vår nyhetspärm och vår frågeservice gratis i en månad. Läs mer