Rättsfall
Artikel 16:133 2016-05-16 Skriv ut

Inget direktavdrag för renovering

Renoveringen av fastigheten var inte av mindre omfattning eftersom det var väsentliga kvalitativa ändringar av byggnaden som inte kunde förväntas komma med viss regelbundenhet. Bolaget fick därför inte direktavdrag enligt det utvidgade reparationsbegreppet.

Omfattande renovering

Ett bolag förvärvade 2009 en fastighet som vid köpet var av stort behov av invändig upprustning. På bottenvåningen var det en affärslokal som användes som lager. Andra och tredje våningen var lägenheter där standarden var från tidigt 70-tal. Under 2010 gjorde bolaget en omfattande renovering av bostadsutrymmena i fastigheten. Lägenheterna utrustades med duschutrymmen, tvätt och torktumlare samt kök med standard som motsvarade nybyggda lägenheter. Detta var funktioner som inte funnits i lägenheterna på plan tre. Viss boyta hade också skapats på bottenplanen där det tidigare endast funnits lokaler. I sin inkomstdeklaration drog bolaget av kostnader för renoveringen med 4,8 miljoner kr.

Skatteverket nekade avdraget

Skatteverket nekade större delen av avdraget med motiveringen att utgifterna nästan uteslutande avsåg ombyggnad av fastigheten och att kostnaderna därför skulle dras av genom planmässiga avskrivningar. Däremot ansåg Skatteverket att nedlagda kostnader på 300 000 kr som avsåg reparation av kakelugnar och upprustning av ett trapphus som låg på byggnadens första plan var direkt avdragsgilla reparationskostnader.

Skatteverket påförde även skattetillägg för periodiseringsfel.

Yrkade avdrag med 2,8 miljoner kr

Bolaget överklagade beslutet men sänkte sitt yrkade avdrag. Med hänvisning till det utvidgade reparationsbegreppet ansåg bolaget att det var rimligt att 2,8 miljoner kr skulle dras av direkt som kostnad. Resterande 2 miljoner kr skulle aktiveras i byggnadens anskaffningsvärde.

Det utvidgade reparationsbegreppet

Enligt inkomstskattelagen (IL 19 kap 2 §) får utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som utgifter för reparation och underhåll och dras av direkt. Det är det som kallas det utvidgade reparationsbegreppet. Åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden omfattas dock inte av denna regel.

Normala ändringsarbeten?

Enligt bolaget hade det inte varit fråga om någon väsentlig förändring av byggnaden. Nedre botten var fortfarande butikslokal och de två andra våningarna var fortfarande bostäder. Arbetena kunde anses som normala i verksamheten. Att lokalerna fått en högre standard och utrustats med modern teknik innebar inte att direktavdraget skulle gå förlorat.

Hänvisade till HFD-dom

I sin bedömning hänvisade förvaltningsrätten till en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (se 12:133) då direktavdrag nekades för ändringsarbeten på en fastighet.

HFD uttalade sig då om innebörden av det utvidgade reparationsbegreppet. Förutom förutsättningarna att utgifterna ska avse sådana ändringsarbeten som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet och att åtgärden inte ska innebära en väsentlig förändring av byggnaden, tar regeln enligt HFD sikte på mindre ändringsarbeten som med viss regelbundenhet kan förväntas uppkomma i den skattskyldiges verksamhet.

Förvaltningsrättens bedömning

Enligt förvaltningsrätten var syftet med åtgärderna inte att återställa byggnaden i normalt skick utan att åstadkomma en kvalitativ förändring, med vilket menas ny-, till- och ombyggnad eller åtgärder som kan jämställas med en sådan förändring. De aktuella arbetena var inte av mindre omfattning, varken sett till byggnadens yta eller till kostnaden. Eftersom åtgärderna inneburit väsentliga kvalitativa ändringar av byggnaden över en större yta kan arbetena inte anses vara av sådan art att de förväntas komma regelbundet. Med hänsyn till detta ansåg förvaltningsrätten att de aktuella arbetena inte uppfyllde förutsättningarna för att vara direkt avdragsgilla enligt det utvidgade reparationsbegreppet.

Förvaltningsrätten ansåg också att det var rätt av Skatteverket att påföra bolaget skattetillägg.

Kammarrätten

Kammarrätten höll med underinstanserna. Kammarrätten påpekade också att bolaget inte hade yrkat avdrag för ytterligare planmässiga avskrivningar i det fall direktavdrag skulle nekas. Skatteverket hade godtagit 300 000 kr som skäligt direktavdrag för reparation och underhåll. Enligt kammarrätten kunde det inte uteslutas att ytterligare belopp kunde vara direkt avdragsgilla. Bolaget hade dock inte fört fram några sådana bevis. I avsaknad av närmare utredning om kostnadernas fördelning kunde ett högre direktavdrag inte medges.

Kammarrätten i Jönköping, 178-179-15

Kommentar:

Domen har inte vunnit laga kraft och är i skrivande stund inte överklagad.

Se även Reparationer och underhåll - näringsfastighet i Faktabanken.

Begränsad tillgång

BL Info Online är en betaltjänst från Björn Lundén Information AB.

Denna artikel har delats med dig och du kan därmed läsa artikeln i sin helhet. Du har dock begränsad tillgång till övriga delar av tjänsten.

Du som redan har tillgång kan gå till inloggningssidan.

Köp tjänsten

Klicka här för att köpa tjänsten i vår webbutik. Efter köpet får du direkt tillgång till tjänsten.

Prova gratis

Prova tjänsten inklusive vår nyhetspärm och vår frågeservice gratis i en månad. Läs mer