Rättsfall
Artikel 16:242 2016-10-11 Skriv ut

Privatbostad eller näringsfastighet?

Byggnaden på en jordbruksfastighet, där knappt halva ytan av byggnaden inreddes för boende, var enligt kammarrätten en näringsfastighet och därmed var kostnaderna för ombyggnaden avdragsgilla.

Privatbostad

Med privatbostad menas ett småhus som till övervägande del (mer än 50%) används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående som permanentbostad eller för fritidsboende. Alla fastigheter som inte är privatbostadsfastigheter räknas som näringsfastigheter.

Byggde om lagerlokal

Arne ägde en lantbruksfastighet där det förutom huvudbyggnaden och en ekonomibyggnad fanns ytterligare en byggnad i två våningar. I den byggnadens undervåning fanns förrådsutrymmen som hyrdes ut till utomstående, och övervåningen använde Arne som lagerutrymme.

Under åren 2009 och 2010 gjorde Arne en omfattande ombyggnation av övervåningen till bostadsutrymmen. Arne ansåg att byggnaden var en näringsfastighet och drog av kostnaderna för ombyggnationen. Han lyfte även momsen som belöpte på kostnaderna.

Nekades avdrag

Skatteverket ansåg att byggnaden var ett så kallat komplementhus som hörde till huvudbyggnaden och skulle därmed räknas som privatbostadsfastighet. Skatteverket beslutade därför att inte medge Arne något avdrag för ombyggnadskostnaderna eller för den ingående momsen.

Näringsfastighet med korttidsuthyrning

Arne hävdade att byggnaden, som låg långt från huvudbyggnaden, inte var ett komplementhus utan skulle räknas som en näringsfastighet. Även om övervåningen var inrättad som en bostad var det inte fråga om en privatbostadsfastighet. Ytan på övervåningen var, på grund av ett snedtak, 10 kvadratmeter mindre än undervåningen. Byggnaden hade alltså till övervägande del använts till något annat än till ägarens eller närståendes bostad.

När det gällde den ingående momsen som dragits av menade Arne att syftet med uthyrningen var att övervåningen skulle användas för momspliktig korttidsuthyrning och skulle ses som rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande.

Skatteverket vidhöll dock sitt beslut och fick medhåll av förvaltningsrätten. Arne överklagade domen till kammarrätten.

Inte komplementbyggnad

Kammarrätten började med att avgöra om den aktuella byggnaden var en komplementbyggnad till det bostadshus som var huvudbyggnad på fastigheten. Exempel på byggnader som betraktas som komplementbyggnad enligt fastighetstaxeringslagen är garage, förråd och annan mindre byggnad.

Vid gränsdragningen mellan vad som bör anses som komplementhus och mindre småhus är byggnadens funktion för boende avgörande. Det kan betyda att även en mindre byggnad kan vara ett småhus om den övervägande delen av byggnadens värde avser en sådan del av byggnaden som är inrättad för boende. Detta gäller även om byggnaden i sig inte är permanentbostad eller fritidshus åt en eller två familjer.

Kammarrätten konstaterade att värdet på byggnadens övervåning, som var inrättad för boende, klart översteg värdet på undervåningen som var inrättad för förråd. Det betydde att byggnaden inte kunde klassificeras som en privatbostadsfastighet till följd av att det var ett komplementhus till huvudbyggnaden på fastigheten.

Klassificerades som näringsfastighet

Nästa steg i bedömningen var att bedöma om småhuset till övervägande del användes av ägaren eller någon närstående för permanentboende eller fritidsbostad. Kammarrätten konstaterade att eftersom övervåningen (som var inrättad för boende) var mindre än undervåningen (som var förråd) skulle byggnaden klassificeras som en näringsfastighet.

Eftersom byggnaden bedömdes vara en näringsfastighet var de kostnader som var hänförliga till denna avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet.

Momsen

I deklarationen hade Arne lämnat en oriktig uppgift när han inte upplyst om att den ombyggda lokalen skulle användas som bostad.

Kammarrätten ansåg inte heller att Arne gjort det sannolikt att den ombyggda delen av byggnaden skulle användas i yrkesmässig korttidsuthyrning. Momsen fick därför inte lyftas på utgifterna som hörde till ombyggnaden.

Kammarrätten i Jönköping 536-537-14

Kommentar:

Domen har inte vunnit laga kraft och är i skrivande stund inte överklagad.

Begränsad tillgång

BL Info Online är en betaltjänst från Björn Lundén Information AB.

Denna artikel har delats med dig och du kan därmed läsa artikeln i sin helhet. Du har dock begränsad tillgång till övriga delar av tjänsten.

Du som redan har tillgång kan gå till inloggningssidan.

Köp tjänsten

Klicka här för att köpa tjänsten i vår webbutik. Efter köpet får du direkt tillgång till tjänsten.

Prova gratis

Prova tjänsten inklusive vår nyhetspärm och vår frågeservice gratis i en månad. Läs mer