Rättsfall
Artikel 17:126 2017-05-08 Skriv ut

Förbjudet lån vid fastighetsförsäljning

En aktieägare hade tagit ett förbjudet lån då hon förfogat och förbrukat handpenningen från en fastighetsförsäljning som egentligen hörde till bolaget. Bedömningen förändrades inte av att hon hade blandat ihop olika transaktioner och trott att hon gjort rätt.

Sålde fastighet till extern köpare

Jenny var aktieägare och styrelseledamot i ett bolag i bilbranschen. Jenny ägde fastigheten där bolaget bedrev sin verksamhet. I mars 2013 sålde Jenny fastigheten till en extern köpare. En handpenning om 750 000 kr sattes in på Jennys privata konto. Pengarna använde Jenny för att lösa sina personliga skulder.

Månaden efter, i april, kom Jenny överens med köparen om att det istället skulle vara bolaget som sålde fastigheten. Den första försäljningen hävdes därmed. Hävningen fullföljdes dock varken redovisningsmässigt eller finansiellt. I maj sålde Jenny fastigheten först till sitt bolag som därefter sålde den vidare till den externa köparen. Ett och ett halvt år senare, i december 2014, betalade Jenny tillbaka handpenningen till bolaget.

Förbjudet lån och skattetillägg

Skatteverket ansåg att det var fråga om ett förbjudet lån eftersom handpenningen som hade betalats in till Jennys privata konto istället skulle ha kommit bolaget till del. Skatteverket beslutade att höja Jennys inkomst av tjänst med lånebeloppet samt påförde henne ett skattetillägg med 20% eftersom hon lämnat oriktig uppgift i sin deklaration. Att det inte blev fullt skattetillägg (40%) berodde på att Skatteverket hade uppmärksammats på lånet genom att bolagets revisor lämnat en oren revisionsberättelse.

Beslutet överklagades

Jenny överklagade beslutet och menade att det aldrig uppkommit något förbjudet lån. Det belopp som satts in på hennes konto var handpenningen för avyttringen av hennes privata fastighet. Om transaktionen ändå skulle ses som ett förbjudet lån ansåg Jenny att det fanns synnerliga skäl mot att hon skulle beskattas eftersom hon i god tro hade sammanblandat flera transaktioner. Jenny yrkade också att skattetillägget skulle undanröjas helt.

Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten började med att konstatera att Jenny hade förfogat och förbrukat den handpenning från fastighetsförsäljningen som egentligen hörde till bolaget. Eftersom lånet från bolaget inte var affärsmässigt motiverat utifrån bolagets verksamhet ska handpenningen betraktas som ett förbjudet lån.

Att insättningen från början var en följd av att Jenny sålde fastigheten privat medförde ingen annan bedömning. Jenny skulle därför ta upp lånebeloppet som en intäkt om det inte fanns synnerliga skäl mot det.

Högsta förvaltningsdomstolen har i tidigare domar ansett att lånevillkoren är av stor betydelse för bedömningen av om det finns synnerliga skäl, bland annat har man tagit hänsyn till syftet med lånet, säkerheten och återbetalningstiden, se 04:201.

Enligt förvaltningsrätten fanns det i detta fall inga synnerliga skäl mot att beskatta det förbjudna lånet. Lånet hade gått till Jennys privata behov utan att någon säkerhet har ställts och lånet betalades tillbaka först efter ca ett och ett halvt år. Bedömningen förändrades inte av att Jenny hade blandat ihop transaktionerna och trott att hon gjort rätt.

Ingen ytterligare befrielse av skattetillägget

När det gällde skattetillägget gjorde förvaltningsrätten samma bedömning som Skatteverket. Skattetillägg får normalt inte tas ut om en oriktig uppgift kan rättas med ledning av kontrollmaterial som är tillgänglig för Skatteverket. En oren revisionsberättelse betraktas normalt som tillgängligt kontrollmaterial. I det här fallet framgick det att ett förbjudet lån hade lämnats till styrelseledamoten i bolaget samt beloppet, men det framgick inte vem som tagit det förbjudna lånet. Därmed fanns det enligt förvaltningsrätten inte några skäl för ytterligare befrielse från skattetillägg.

Kammarrätten instämde

Bolaget överklagade men kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning.

Kammarrätten i Göteborg 6220-16

Kommentar:

Domen har vunnit laga kraft.

Observera att begreppet ”normal tillgängligt kontrollmaterial” från och med 2016 ersattes av ”tillgängliga avstämningsuppgifter” som är ett snävare begrepp, se 15:292. Se även 16:266.

Begränsad tillgång

BL Info Online är en betaltjänst från Björn Lundén Information AB.

Denna artikel har delats med dig och du kan därmed läsa artikeln i sin helhet. Du har dock begränsad tillgång till övriga delar av tjänsten.

Du som redan har tillgång kan gå till inloggningssidan.

Köp tjänsten

Klicka här för att köpa tjänsten i vår webbutik. Efter köpet får du direkt tillgång till tjänsten.

Prova gratis

Prova tjänsten inklusive vår nyhetspärm och vår frågeservice gratis i en månad. Läs mer